VAD ÄR GLUTENINTOLERANS?

Begreppet glutenintolerans används ofta i folkmun istället för den medicinska termen celiaki. Celiaki är dock inte en intolerans utan en autoimmun sjukdom som innebär att immunförsvaret går till angrepp mot kroppens egna, friska celler i tarmslemhinnan när man äter gluteninnehållande sädesslag som vete, råg och korn. Ca 1–3% av den svenska befolkningen har celiaki. Det enda botemedlet är att äta glutenfri kost. För att undvika missförstånd så använder vi den korrekta termen celiaki istället för glutenintolerans.

Gluten-överkänslighet

Gluten-överkänslighet

Ett relativt nytt begrepp är glutenöverkänslighet utan celiaki, även kallad non-coeliac gluten sensitivity eller icke-celiakirelaterad glutenkänslighet. Det innebär att man, efter att noggrant ha uteslutit celiaki och veteallergi, fortfarande får symptom av glutenhaltiga livsmedel och att symptomen försvinner när man utesluter dem ur sin kost.

Symptomen kan likna dem vid celiaki (glutenintolerans), såsom buksmärtor, uppsvullen mage, diarré, förstoppning, trötthet och ledsmärta. Det är fortfarande mycket som är oklart kring tillståndet och forskning pågår vad gäller mekanismen, diagnostik och förekomsten av glutenöverkänslighet. En del studier tyder på en betydligt högre prevalens än för celiaki. Man studerar om tillståndet orsakas av gluten eller av någon annan beståndsdel i framförallt vete. Idag kallas tillståndet därför ofta för non-coeliac wheat sensitivity eller icke-celiakirelaterad vetekänslighet. Man vet inte heller om tillståndet, likt celiaki, är kroniskt.

Om du misstänker glutenöverkänslighet är det viktigt att inte börja äta glutenfritt på egen hand innan man med professionell hjälp har testats för celiaki och veteallergi.

GÅR DET ATT BOTA CELIAKI?

GÅR DET ATT BOTA CELIAKI?

Rent konkret innebär celiaki att tarmluddet skadas om man får i sig gluten. Kroppen får då svårare att ta upp viktiga näringsämnen. Idag finns det inget botemedel mot celiaki. Tillståndet är kroniskt, vilket innebär att du som är drabbad behöver äta glutenfri kost livet ut. Men det behöver inte vara så dramatiskt som det låter.

Genom att justera kosten så läker tarmen successivt. Detta är en process som kan ta allt från några veckor upp till 2 år. Vid återbesök hos läkare bedöms hur väl tarmen läker genom blodprov och frågor om eventuellt kvarvarande symptom. När tarmen väl är läkt är risken för följdsjukdomar eller komplikationer liten.