VAD ÄR GLUTENINTOLERANS?

Begreppet glutenintolerans används ofta i folkmun istället för den medicinska termen celiaki. Glutenintolerans är egentligen inte en intolerans utan en autoimmun sjukdom som innebär att immunförsvaret går till angrepp på kroppens egna, friska celler när man äter gluteninnehållande sädesslag som vete, råg och korn. Ca 1–3% av den svenska befolkningen har glutenintolerans. Det enda botemedlet är att äta glutenfri kost.

Glutenöverkänslighet

Glutenöverkänslighet

Ett relativt nytt begrepp är glutenöverkänslighet utan celiaki, även kallad non-coeliac gluten sensitivity. Det innebär att man, efter noggrant ha uteslutit glutenintolerans och veteallergi, fortfarande får symptom av gluten och att symptomen försvinner när man utesluter gluten ur sin kost.

Symptomen kan likna dem vid glutenintolerans, såsom buksmärtor, uppsvullen mage, diarré, förstoppning, trötthet och ledsmärta. Det är fortfarande mycket som är oklart kring tillståndet och forskning pågår vad gäller mekanismen, diagnostik och förekomsten av glutenöverkänslighet. En del studier tyder på en betydligt högre prevalens än glutenintolerans. Man vet inte heller om tillståndet, likt glutenintolerans, är kroniskt och vilka gränsvärden för gluten som gäller för denna grupp.

Om du misstänker glutenöverkänslighet är det viktigt att inte börja äta glutenfritt på egen hand innan man med professionell hjälp uteslutit glutenintolerans och veteallergi.

GÅR DET ATT BOTA GLUTENINTOLERANS?

GÅR DET ATT BOTA GLUTENINTOLERANS?

Rent konkret innebär glutenintolerans att tarmluddet skadas om man får i sig gluten. Glutenintolerans gör i sin tur att kroppen får svårare att ta upp viktiga näringsämnen. Idag finns det inget botemedel mot glutenintolerans. Tillståndet är kroniskt, vilket innebär att du som är drabbad behöver äta glutenfri kost livet ut. Men det behöver inte vara så dramatiskt som det låter.

Genom att justera kosten så läker tarmen successivt. Detta är en process som kan ta allt från några veckor upp till 2 år. Vid återbesök hos läkare kontrolleras hur väl tarmen läker genom blodprov och frågor om eventuellt kvarvarande symptom. När tarmen väl är läkt är risken för följdsjukdomar eller komplikationer liten.