Vad innebär diagnosen Celiaki?

Att få diagnosen celiaki och få rätt behandling i form av glutenfri kost innebär oftast en förbättrad livskvalitet för den som drabbats. Det gäller även den som inte har upplevt symtom före diagnosen. Inflammationen i tunntarmen lägger sig, tarmluddet återhämtar sig och personen kan åter ta upp näringen ur maten ordentligt. Då minskar också successivt de risker som en obehandlad celiaki ger upphov till. Den enda behandlingen i dagsläget är att äta en strikt glutenfri kost och det är en livslång behandling som är nödvändig att följa noggrant. Därför är det viktigt att en eventuell diagnos kommer från en utredning som säkerställer att det verkligen handlar om celiaki. En förutsättning för att diagnosen ska kunna ställas är att fortsätta äta gluten tills utredningen är klar.

 

 

Test för celiaki via blodprov

Test för celiaki via blodprov

När en person med celiaki äter gluten reagerar immunförsvaret på ett felaktigt sätt. Tunntarmens slemhinna inflammeras, tarmluddet skadas och det bildas celiakispecifika antikroppar. Vid utredningen för celiaki tas först ett blodprov där man letar efter dessa antikroppar. Om blodprovet är positivt går man ofta vidare och tar vävnadsprover (biopsier) från tunntarmen. Tarmluddets utseende och tecken på inflammation studeras. Genom en sammanvägning av symtom och analyserade prover ställs eller utesluts diagnosen celiaki. Som komplement kan ett negativt gentest utesluta celiaki. Ett positivt gentest säger dock bara att personen har en viss risk för celiaki, men de flesta utvecklar aldrig celiaki. I Nationellt vårdprogram för celiaki beskrivs hur hela utredningen ska gå till.

Uppföljning vid celiaki

Uppföljning vid celiaki

6–12 månader efter diagnos och påbörjad glutenfri kost bör en uppföljning göras inom vården med bland annat blodprov. Vid diagnosen celiaki ska också en remiss skickas till dietist för ett första besök inom 2–3 veckor. Eftersom den enda behandlingen vid celiaki idag är en livslång glutenfri diet, är dietistens roll vid celiaki oumbärlig. Regelbundet stöd av dietisten kan säkerställa att kosten är strikt glutenfri utan onödiga restriktioner. Dietisten tar också hänsyn till individuella aspekter som kan göra att kosten behöver anpassas ytterligare. För barn som växer är regelbundna besök hos dietist mycket värdefullt. För kostbehandlingen finns idag nationella Riktlinjer för nutritionsbehandling vid celiaki länkat till Nationellt vårdprogram för celiaki.

En utredning för celiaki är viktig

En utredning för celiaki är viktig

För att klara av att hålla en strikt glutenfri diet hela livet är det väsentligt att veta ifall man har celiaki. Om du misstänker att du inte tål gluten ska du därför kontakta din läkare eller vårdcentral för att få ta blodprov och göra en utredning för celiaki. Det är viktigt att inte testa själv genom att övergå till glutenfri kost. Diagnosen celiaki måste ställas inom vården – och utredningen måste göras medan du fortfarande äter gluten. Om du redan har övergått till glutenfri kost kan det tyvärr bli svårt eller till och med omöjligt att konstatera eller utesluta celiaki. Det beror på att den glutenfria kosten är behandlingen vid celiaki, och tarmen läker då successivt och blodvärdena normaliseras. Då kan både blodprov och tarmbiopsi kan se normala ut – trots att du har celiaki – och det försvårar eller omöjliggör utredningen.

Det går inte att enbart ta bort gluten ut kosten. Andra ämnen försvinner samtidigt. Därför går det inte att själv testa sig fram till om man tål gluten eller inte. Det kan finnas andra orsaker än celiaki till att en person mår bättre på glutenfri kost. Att hitta rätt orsak är viktig för att få rätt behandling. Därför är det olyckligt försöka sig på att testa själv.

Broschyren Celiaki

Du som arbetar inom vården kan beställa vår broschyr Celiaki – Vilka av dina patienter har celiaki? som vi har gett ut i samarbete med professor och överläkare Jonas F. Ludvigsson för att öka kunskapen och medvetenheten om celiaki och symtom och diagnos.